Om det ändå vore så väl. Möss, alltså. De är ju rätt söta, trots allt.
Idag gick jag från gången mellan Sergels Torg och NK in på Gallerian. Till vänster precis vid ingången i denna korridorstump ligger ett café. Jag såg något som rörde sig, tittade till lite noggrannare... och fick se en stor välmående råtta som knatade omkring i korridoren. Storlek som en inte alltför nyfödd kattunge, ungefär. Den blev lite skrämd när jag kom närmare (stackars krake... not!) och sprang raskt och gömde sig. Under caféets disk där all mat låg och väntade på hungriga kunder. Och råttor, tydligen.
Café-personalen tillkallades diskret men bestämt och fick berättat för sig vad som hänt. Undrar vad de ska göra åt saken? Finns det överhuvudtaget något att göra åt saken?
Isch. *ryser*
tisdag, januari 17, 2006
Personlig assistent
... eller snarare Personal Shopper eller styling-hjälp. Ja, det var vad jag trodde att jag skulle få idag. Det fick jag väl också på sätt och vis.
Bakgrund: Företaget jag jobbar på ska ha stort megajättejubileumsparty nästa vecka. VD (man) och marknadschef (kvinna) kommer att stå på scenen under hela kvällen för att presentera olika framträdanden och liknande. Till avslutningsnumret skall några av oss upp på scenen för att tillsammans med VD och marknadschef tacka alla på företaget. Nej, i år slipper vi sjunga playback iförda Elvis-kostymer direkt efter Lena Ph:s framträdande. Vi slipper även Lena Ph. Vi ska bara upp och se allmänt trevliga ut. Nog så svårt, i och för sig. Marknadschefen har fått hjälp av en stylist för att se riktigt bra ut (och stylisten har bra grundmaterial att arbeta med, så det lär inte bli så svårt). Eftersom marknadschefen är en omtänksam kvinna så tyckte hon att även jag - som enda ytterligare kvinna i sammanhanget - kunde nyttja stylisten också, så att vi var någorlunda synkade i klädsel så jag inte skulle känna mig obekväm på scenen. Herrarna har det ju onekligen lite lättare på den fronten, man kan inte variera en mörk kostym i all oändlighet.
Sagt och gjort, jag stämde möte med stylisten hemma hos mig i eftermiddags för att hon skulle se vem jag är och ta en titt i min garderob på det som redan finns där. Tanken var att vi sedan skulle överfalla alla klädaffärer i stan.
Jag vet inte om jag ska bli grymt besviken eller klart smickrad över att hon föll i trans över klänningen jag köpte på rea i torsdags som hängde i min garderob, och deklarerade att vi inte behövde leta vidare. Troligen bör jag bli smickrad, eftersom jag vet att hon får betalt för att ge mig goda råd och gissar att ju längre tid det tar desto bättre är affären för henne. Eller nåt. Men det skulle ju ha varit så himla kul att få någon att plocka fram kläder till mig som jag förmodligen inte skulle haft en tanke på att prova i normala fall!
Hur som helst släpade jag iväg henne till stan i alla fall för att leta fram en schal att ha över axlarna, och passade på att lura av henne lite idéer på samma gång. Hon plockade fram en häftig klänning i olika lila nyanser på Debenham's som var urläcker men som inte fanns i min storlek, och hon avrådde mig bestämt från en klänning som jag provat några gånger och suktat efter, men som jag inte riktigt kände om den var bra eller ej. Sen larvade vi iväg och letade glittriga smycken till marknadschefen i stället för att ödsla mer tid på mig.
Jag avslutade shoppingen på egen hand med att hitta ett par helt perfekta örhängen på Antikt, Gammalt och Nytt på Mäster Samuelsgatan. Rekommenderas om ni är ute efter vintage-strass, man får väldigt mycket glitter för pengarna. Faktum är att jag hittade två par perfekta örhängen, ett par till mig och ett par till marknadschefen. Man kanske skulle bli stylist i stället?
Bakgrund: Företaget jag jobbar på ska ha stort megajättejubileumsparty nästa vecka. VD (man) och marknadschef (kvinna) kommer att stå på scenen under hela kvällen för att presentera olika framträdanden och liknande. Till avslutningsnumret skall några av oss upp på scenen för att tillsammans med VD och marknadschef tacka alla på företaget. Nej, i år slipper vi sjunga playback iförda Elvis-kostymer direkt efter Lena Ph:s framträdande. Vi slipper även Lena Ph. Vi ska bara upp och se allmänt trevliga ut. Nog så svårt, i och för sig. Marknadschefen har fått hjälp av en stylist för att se riktigt bra ut (och stylisten har bra grundmaterial att arbeta med, så det lär inte bli så svårt). Eftersom marknadschefen är en omtänksam kvinna så tyckte hon att även jag - som enda ytterligare kvinna i sammanhanget - kunde nyttja stylisten också, så att vi var någorlunda synkade i klädsel så jag inte skulle känna mig obekväm på scenen. Herrarna har det ju onekligen lite lättare på den fronten, man kan inte variera en mörk kostym i all oändlighet.
Sagt och gjort, jag stämde möte med stylisten hemma hos mig i eftermiddags för att hon skulle se vem jag är och ta en titt i min garderob på det som redan finns där. Tanken var att vi sedan skulle överfalla alla klädaffärer i stan.
Jag vet inte om jag ska bli grymt besviken eller klart smickrad över att hon föll i trans över klänningen jag köpte på rea i torsdags som hängde i min garderob, och deklarerade att vi inte behövde leta vidare. Troligen bör jag bli smickrad, eftersom jag vet att hon får betalt för att ge mig goda råd och gissar att ju längre tid det tar desto bättre är affären för henne. Eller nåt. Men det skulle ju ha varit så himla kul att få någon att plocka fram kläder till mig som jag förmodligen inte skulle haft en tanke på att prova i normala fall!
Hur som helst släpade jag iväg henne till stan i alla fall för att leta fram en schal att ha över axlarna, och passade på att lura av henne lite idéer på samma gång. Hon plockade fram en häftig klänning i olika lila nyanser på Debenham's som var urläcker men som inte fanns i min storlek, och hon avrådde mig bestämt från en klänning som jag provat några gånger och suktat efter, men som jag inte riktigt kände om den var bra eller ej. Sen larvade vi iväg och letade glittriga smycken till marknadschefen i stället för att ödsla mer tid på mig.
Jag avslutade shoppingen på egen hand med att hitta ett par helt perfekta örhängen på Antikt, Gammalt och Nytt på Mäster Samuelsgatan. Rekommenderas om ni är ute efter vintage-strass, man får väldigt mycket glitter för pengarna. Faktum är att jag hittade två par perfekta örhängen, ett par till mig och ett par till marknadschefen. Man kanske skulle bli stylist i stället?
måndag, januari 16, 2006
Sen middag
Att äta regelbundet lär vara bra. Jag äter regelbundet min middag väldigt sent på kvällen, vilket lär vara mindre bra. Undrar hur jag egentligen ska göra för att det ska bli rätt?
Idag åt jag min middag kl 22.30. Det är fullt naturligt eftersom en god köttfärssås måste koka ihop ett par timmar innan den går att äta. Den hade med fördel kunnat puttra några timmar till utöver de futtiga 2,5 timmar som den fick, men den gick alldeles utmärkt att äta i alla fall.
Jag har äntligen gjort slag i saken och lagat köttfärssås enligt ett recept som jag hittade i Elle för ett antal år sedan. Förutom köttfärs så innehåller den finhackade grönsaker i form av lök, morot och bladselleri, tillsammans med bacon och kycklinglever (som inte är grönsaker - jag vet). Ett par burkar krossade tomater åkte också ner, lite tomatpure, buljongpulver och - icke att förglömma - en skvätt rödvin. En skvätt rödvin åkte dessutom ner i mig, det är ju måndag. Salt och nykrossad svartpeppar, förstås. Jag hade ingen muskot hemma så den skippade jag. Jag hade faktiskt inte några krossade tomater heller, men jag lyckades släpa mig till Netto runt hörnet för att inhandla tomaterna. Men det finns väl ingen som tror att Netto har muskotnöt? Att de överhuvudtaget hade krossade tomater förvånade mig. Behöver jag tillägga att jag inte brukar handla där?
Hur som helst, nu har jag matlåda tills i morgon samt ytterligare 5 mycket rikligt tilltagna portioner köttfärssås att lägga i frysen. Känner mig oerhört duktig.
Idag åt jag min middag kl 22.30. Det är fullt naturligt eftersom en god köttfärssås måste koka ihop ett par timmar innan den går att äta. Den hade med fördel kunnat puttra några timmar till utöver de futtiga 2,5 timmar som den fick, men den gick alldeles utmärkt att äta i alla fall.
Jag har äntligen gjort slag i saken och lagat köttfärssås enligt ett recept som jag hittade i Elle för ett antal år sedan. Förutom köttfärs så innehåller den finhackade grönsaker i form av lök, morot och bladselleri, tillsammans med bacon och kycklinglever (som inte är grönsaker - jag vet). Ett par burkar krossade tomater åkte också ner, lite tomatpure, buljongpulver och - icke att förglömma - en skvätt rödvin. En skvätt rödvin åkte dessutom ner i mig, det är ju måndag. Salt och nykrossad svartpeppar, förstås. Jag hade ingen muskot hemma så den skippade jag. Jag hade faktiskt inte några krossade tomater heller, men jag lyckades släpa mig till Netto runt hörnet för att inhandla tomaterna. Men det finns väl ingen som tror att Netto har muskotnöt? Att de överhuvudtaget hade krossade tomater förvånade mig. Behöver jag tillägga att jag inte brukar handla där?
Hur som helst, nu har jag matlåda tills i morgon samt ytterligare 5 mycket rikligt tilltagna portioner köttfärssås att lägga i frysen. Känner mig oerhört duktig.
Same procedure...
Jag är inte någon utpräglad rutinmänniska, snarare tvärtom, men jag har insett att jag ändå på något lustigt sätt har skaffat mig fasta rutiner för vissa saker. En av dessa är min morgonrutin under arbetsveckorna. Jag är inte direkt morgonpigg (för att uttrycka mig milt) men jag har på något sätt lyckats hitta en rutin som inte kräver någon som helst medveten tankeverksamhet och som tar mig från säng till skrivbord på ganska exakt 60 minuter. Jag har tack och lov förmånen att bo inom promenadavstånd från jobbet. På vägen till jobbet kliver jag in på det lilla bageriet och köper min frukostmacka, i stort sett alltid samma bröd och samma pålägg.
En av de få medvetna rutinerna i mitt liv är att jag tvättar på söndagar, tvättpasset 17-22. Just nu förbannar jag högljutt denna rutin, eftersom den innebär att jag måste bädda sängen med rena lakan innan jag kan gå och lägga mig. Och jag vill gå och lägga mig NU.
Mycket smartare att sitta här och blogga i stället för att bädda, eller hur?
En av de få medvetna rutinerna i mitt liv är att jag tvättar på söndagar, tvättpasset 17-22. Just nu förbannar jag högljutt denna rutin, eftersom den innebär att jag måste bädda sängen med rena lakan innan jag kan gå och lägga mig. Och jag vill gå och lägga mig NU.
Mycket smartare att sitta här och blogga i stället för att bädda, eller hur?
söndag, januari 15, 2006
Vårt dagliga bröd
Jag är inte någon storkonsument av bröd. Det blir den dagliga frukostmackan på solrosfralla från Jalles Konditori på Dalagatan under arbetsveckorna, och någon gång då och då en ciabatta eller baguette till plockmat på helgen (ja, ni gissade rätt... den där eviga tryffelsalamin och en getost brukar vara stående ingredienser i plockmaten) .
Det stora problemet för min del är att det i stort sett inte finns något riktigt gott bröd att få tag på. Vanliga mataffärers utbud är under all kritik. Nej, jag har inte lust att baka bröd själv även om det säkert skulle vara det bästa sättet att få gott bröd. Jag vill ha tips på bra bagerier i Stockholm.
Förresten, varför står det så ofta i recept "serveras med ett gott bröd och en fräsch sallad"? Skulle någon av er få för sig att servera sin mödosamt hopknåpade finmiddag med ett äckligt bröd och en ofräsch sallad?
Det stora problemet för min del är att det i stort sett inte finns något riktigt gott bröd att få tag på. Vanliga mataffärers utbud är under all kritik. Nej, jag har inte lust att baka bröd själv även om det säkert skulle vara det bästa sättet att få gott bröd. Jag vill ha tips på bra bagerier i Stockholm.
Förresten, varför står det så ofta i recept "serveras med ett gott bröd och en fräsch sallad"? Skulle någon av er få för sig att servera sin mödosamt hopknåpade finmiddag med ett äckligt bröd och en ofräsch sallad?
måndag, januari 09, 2006
Mat- och sovklocka
Det sägs att ett bra sätt att gå ner i vikt är att äta grönsaker och fullkornsprodukter. Det tror jag säkert. Om inte annat så tappar man matlusten av att äta så erbarmligt tråkig mat som jag lyckas åstadkomma av nämnda ingredienser. Konstigt, jag som är så bra på matlagning i vanliga fall. Min kropp är väl helt enkelt skapt för att leva på gåslever, löjrom och champagne. Och tryffelsalami.
Min kropp är även skapt för att sova länge på morgonen. Jag ger mitt helhjärtade stöd till revolutionen som startats av Pale Green Woman!
Min kropp är även skapt för att sova länge på morgonen. Jag ger mitt helhjärtade stöd till revolutionen som startats av Pale Green Woman!
Fuldagar och snyggdagar
Jag är nog inte ensam om detta fenomen. Vissa dagar hjälper det inte vad man än gör. Man vet att man ser så eländig ut att man utan problem kan skrämma hästar i sken, göra att hjärtsjuka personer sträcker sig efter medicinburken, ge små barn mardrömmar, spela första monster i vilken skräckfilm som helst och så vidare. Andra dagar behöver man inte anstränga sig alls, man är bara så himla snygg.
I alla fall är det så det känns. Det är förmodligen inte alls någonting som egentligen syns, det sitter inuti huvudet och inte utanpå. Men det är ett lika reellt faktum i vilket fall som helst.
Just nu är jag inne i en snygg-period. Det vore himla skönt om den kunde få fortsätta ett tag till.
I alla fall är det så det känns. Det är förmodligen inte alls någonting som egentligen syns, det sitter inuti huvudet och inte utanpå. Men det är ett lika reellt faktum i vilket fall som helst.
Just nu är jag inne i en snygg-period. Det vore himla skönt om den kunde få fortsätta ett tag till.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)