Shopping på Antikmässan

Idag kom jag äntligen iväg till Antikmässan. I vanliga fall brukar jag ta en semesterdag och hänga på låset på torsdagen när mässan öppnar, men i år funkade inte det. Ja, jag är lite smått besatt av den här typen av evenemang.

Antikmässan är egentligen inte min favorit. Det som visas där är ofta för gammalt, fel stil och/eller för dyrt. Jag tycker om 1900-talsdesign. Därför föredrar jag Antik& Kuriosa-mässan i Sollentuna. Där har man lite större chans att göra skojiga fynd. Men visst dreglade jag över Wiwen Nilsson-silver och Stig Lindberg-keramik, och jag förälskade mig totalt och hopplöst i en liten kinesisk keramikdosa från 1400-talet.

Hur som helst så kom jag hem med en liten saltsked i silver, samt ett silverarmband med matchande ring. Armband och ring köpte jag av Fredrik Zimmerdahl. Det är finsk design, Matti Hyvärinen från 1974. Jag gillar stora smycken, helst vintage så jag är hyfsat säker på att inte så många andra har samma. Fredrik är suveränt trevlig och kunnig. Jag har varit i kontakt med honom tidigare angående vinglasen jag samlar på (Rhapsody av Palmqvist, Orrefors 1950-tal). Ringen behöver tas in så den passar mitt finger och armbandet måste justeras lite, annars är de perfekta till en enkel svart kostym. Som jag inte äger för närvarande. *skriver upp på inköpslistan*

Mode

Jag sitter här och tittar på Elle-galan och går samtidigt igenom min garderob.

Min garderob är ett sorgligt kapitel. Inte själva "möbeln" eller vad man nu kan kalla en inbyggd garderob för, utan innehållet. Jag har utfört en rätt omfattande "what not to wear"-utrensning alldeles själv. Det som tyvärr förstör upplägget en smula är att ingen hittills har gett mig en check på £2000 för att köpa nya kläder. Det innebär att jag har väldigt lite att ta på mig. Det som hittills fått godkänt är:

• en kritstrecksrandig kostym (kavaj + byxa, Tiger)
• en svart kavaj (Tiger)
• ett par helsvarta byxor (Lindeberg, funkar naturligtvis inte med Tiger-kavajen... det vore ju att hoppas på för mycket)
• ett par svarta byxor med tunna, tunna kritstreck i lila och grått (Lindeberg)
• ett par jeans (Levi's)
• en svart knäkort omlottkjol (Tommy Hilfiger)
• en svart pennkjol (Karen Millen)
• en svart festklänning
• ännu en svart festklänning
• en lavendelblå festklänning (att användas i undantagsfall, allt som inte är svart är normalt sett helt onormalt för mig)

Detta är alltså basen i min garderob, det som jag vet passar och fungerar. Till detta kommer förstås en liten hög med toppar/tröjor som också passar. Resten ligger i en stor hög i fåtöljen i vardagsrummet, för genomgång. Mycket har krympt sedan jag köpte det (eller hur det nu var...), men några fler plagg som fortfarande passar och är snygga borde jag kunna plocka fram ur högen.

Jag håller tummarna för att min Marcel Marongiu-kjol kommer att få godkänt. Inköpt för 2-3 år sedan på NK, rea på rean på rean (möjligen var priset ytterligare nedsatt). Den har hög midja, är snäv och slutar strax under knät. Helt rätt just nu, med andra ord (om jag nu inte som vanligt missuppfattat modediktaturen). Men jag känner för att byta ut chiffongbandet som håller ihop den trivsamt oanständiga slitsen mot något annat, sidenband tror jag blir rätt.

För övrigt köpte jag Marcel Marongiu-kjolen delvis för att jag har grämt mig över att jag inte hade råd att köpa en av hans kjolar som jag såg i Lausanne hösten 1994 och några månader senare i Stockholm. Jag hade helt enkelt inte råd eftersom jag var arbetslös, men jag har ofta tänkt på den. Det är väl så att man ångrar mer det man inte gjort än det man gjort.

Plogsamt

Jag har verkligen längtat hem till min egen lägenhet den här dryga veckan som jag varit hos mina föräldrar i den lugna lilla staden (läs: ankdammen) där jag är född och uppvuxen. Men just plogbilens dundrande framfart utanför mitt fönster är väl inte det jag längtat allra mest efter, förstås.

Matnyttigt

Jag är väldigt duktig på att leka feng shui även bland böcker, vilket gör att min samling av kokböcker är rätt tunn. Jag har i min bokhylla:

• Boonlong Boonyuen: La cuisine thaïlandaise
• Anne Cheng: Asiatisk mat
• Lisa Kinsman: Délices de Chine
• Kenneth Lo's New Chinese Cookery Course
• Hedvig von Mentzer & Anna Huerta: Snittar
• Michel Montignac: Montignacs bästa recept
• Norma Weber-Wong: Cuisine chinoise
• Yan-kit's Classic Chinese Cookbook

Den som är uppmärksam kan säkert se någon form av mönster i ovanstående. En sak som slår mig i alla fall är att jag har massor av kokböcker på franska, utom just Montignac.

Den kokbok jag är allra mest glad över är Kenneth Lo's New Chinese Cookery Course. Den har jag återfunnit på Amazon.co.uk efter drygt 10 år, den damp ner i brevlådan häromdagen. Jag hade den tidigare på franska (surprise...) men min ex-make lånade ut den till några kompisar i Annecy eller var det nu var och den kom aldrig tillrätta i skilsmässan. Nej, vi skildes inte pga detta, men det gjorde ju inte saken bättre. Jag hade inte ens hunnit läsa igenom den ordentligt själv, bara provat ett recept som var suveränt på Sichuan Hot Crispy Fried Shredded Beef. Så nu ska jag kasta mig över den igen. *mums*

Naturligtvis har jag också en uppsättning andra recept nedskrivna på diverse papperslappar. Funderar på att samla ihop alla dessa i en receptblogg. Får se om det blir något av den saken.

Dead or alive

En amerikansk läkare har uppfunnit ett test där man kan se hur gammal man kommer att bli.

Jag vågar nog inte göra testet. Med min inställning till en sund livsföring finns det anledning att misstänka att testet kommer att visa att jag redan är död.

Rester

Min mamma har lärt mig att man ska ta vara på mat som blir över och inte slänga rester. Jag erkänner att jag är dålig på det, oftast får jag rensa ut något luddigt som sakta börjar krypa omkring i kylskåpet. Därför har jag i stort sett slutat ta vara på rester, om de inte är såpass stora att de utgör en lämplig matlåda att ta med till jobbet påföljande dag.

Idag har jag dock tagit hand om en del rester. Jag hade tre stycken lime som låg och sakta vissnade i kylen, och det är ju synd att låta dem förfaras. Tillsammans med en liten restslatt cointreau och en skvätt tequila ur en flaska som säkert bott i mitt barskåp i 10 år så blev det en laddning margaritas, som jag hällde i en plastbunke och ställde in i frysen. Frozen margaritas är inte helt fel. Bra rester att plocka fram någon dag när man har tråkigt.

Nu måste jag helt plötsligt köpa mer cointreau. Så besvärligt. *noterar på inköpslistan bredvid champagnen*

Flyttfrågor

Ett antal bloggare har den senaste tiden snällt svarat på följande frågor:

1. När flyttade du senast?
2. Hur många gånger har du flyttat?
3. Vad tycker du är det värsta med att flytta?
4. Det bästa med att flytta?
5. Vill du flytta nu och i så fall vart?

Påfallande många har på fråga 4 svarat att det bästa är att man får rensa, kasta, koll på vilka prylar man har. Vän av ordning (i alla bemärkelser) frågar sig naturligtvis varför det är så? Varför inte rensa kontinuerligt i stället? Det finns exempel på människor som tagit hjälp av en flyttstajlare inför försäljning av bostaden, men upptäckt efter en rensning att de inte alls behövde flytta, bostaden hade bara försvunnit i de allmänna skräphögarna.

Jag är bra på att rensa. Så bra att jag för tillfället har lite kris om jag inte tvättar en gång i veckan, de allra flesta av mina lite tjockare toppar och tröjor som lämpar sig för vinterbruk har nämligen åkt ut. Det är kanske lite övernitiskt.

OK, mina svar:

1. December 2002.
2. Orkar inte räkna, det är rätt många gånger.
3. Att flytta inom samma stad besvärar mig inte, men jag har bytt stad och till och med land några gånger och det svåraste då är att lämna vännerna man fått på platsen. Nuförtiden är det tack och lov enklare att hålla kontakt via mail och så, jag är en hopplöst dålig brevskrivare.
4. Att få inspiration av en ny plats, allra helst en ny stad eller ett nytt land.
5. Jag trivs väldigt bra där jag bor nu, men om jag vann massor av pengar skulle jag gärna köpa något större - också i innerstan.