Morgonmys

Katterna tyckte att halv fem var en lämplig tid för att vakna i morse. Det tyckte sannerligen inte jag.

Lillkatten har i alla fall begripit att om man vill bli kelad med vid okristlig tid på morgonen så får man vackert kravla sig upp i sängen, inom räckhåll för mig. Leo har fortfarande inte förstått detta, han står nedanför sängen och gallskriker för att få uppmärksamhet. Däremot har han full koll på hur man gör för att hindra mig från att sitta vid datorn: antingen sitter han på stolen bredvid och buffar på min musarm så att jag klickar fel hela tiden, eller så kliver han helt enkelt upp i knät på mig och trampar runt och slänger den där stora plymen till svans rakt i ansiktet på mig. Han kan säkert också lägga sig rakt över tangentbordet, det vore ytterst effektivt, men det tycks han inte ha kommit på ännu.

Igår var för övrigt första gången som lillkatten frivilligt kravlade sig upp i knät på mig för att bli klappad. Hon satt inte stilla särskilt länge, men det är helt klart ett framsteg.