Magmedicin

Leo har upptäckt att det är väldigt mysigt att ligga på mage. Min mage.

När jag kom hem i fredags kväll efter att ha varit bortrest sedan tidigt torsdag morgon så blev jag praktiskt taget överfallen av två kelsjuka katter. Rent materiellt hade de klarat sig finfint, det fanns mat och vatten i överflöd, kattlådan funkade bra, de hade inte rivit huset eller käkat upp inredningen - men ingen hade ju klappat dem på JÄTTELÄNGE.

Resultatet av detta var att jag hade sällskap av båda katterna i sängen hela natten. Detta har inte inträffat förut. En annan sak som inte inträffat förut var att Leo upptäckte att min mage var en utmärkt sovplats. Förvisso mysigt, även om själva momentet när han kliver upp på min mage och hela hans tyngd - som inte är oansenlig - vilar på fyra små tassar blir ganska plågsamt om det dras ut på för länge. Norska skogskatter är inte direkt småväxta.

Det kan för övrigt noteras att i torsdags klev jag ur sängen så tidigt så att det faktiskt för en gångs skull var jag som väckte katterna, och inte tvärtom. Hämnden är ljuv.