Min garderob är ett sorgligt kapitel. Inte själva "möbeln" eller vad man nu kan kalla en inbyggd garderob för, utan innehållet. Jag har utfört en rätt omfattande "what not to wear"-utrensning alldeles själv. Det som tyvärr förstör upplägget en smula är att ingen hittills har gett mig en check på £2000 för att köpa nya kläder. Det innebär att jag har väldigt lite att ta på mig. Det som hittills fått godkänt är:
- en kritstrecksrandig kostym (kavaj + byxa, Tiger)
- en svart kavaj (Tiger)
- ett par helsvarta byxor (Lindeberg, funkar naturligtvis inte med Tiger-kavajen... det vore ju att hoppas på för mycket)
- ett par svarta byxor med tunna, tunna kritstreck i lila och grått (Lindeberg)
- ett par jeans (Levi's)
- en svart knäkort omlottkjol (Tommy Hilfiger)
- en svart pennkjol (Karen Millen)
- en svart festklänning
- ännu en svart festklänning
- en lavendelblå festklänning (att användas i undantagsfall, allt som inte är svart är normalt sett helt onormalt för mig)
Detta är alltså basen i min garderob, det som jag vet passar och fungerar. Till detta kommer förstås en liten hög med toppar/tröjor som också passar. Resten ligger i en stor hög i fåtöljen i vardagsrummet, för genomgång. Mycket har krympt sedan jag köpte det (eller hur det nu var...), men några fler plagg som fortfarande passar och är snygga borde jag kunna plocka fram ur högen.
Jag håller tummarna för att min Marcel Marongiu-kjol kommer att få godkänt. Inköpt för 2-3 år sedan på NK, rea på rean på rean (möjligen var priset ytterligare nedsatt). Den har hög midja, är snäv och slutar strax under knät. Helt rätt just nu, med andra ord (om jag nu inte som vanligt missuppfattat modediktaturen). Men jag känner för att byta ut chiffongbandet som håller ihop den trivsamt oanständiga slitsen mot något annat, sidenband tror jag blir rätt.
För övrigt köpte jag Marcel Marongiu-kjolen delvis för att jag har grämt mig över att jag inte hade råd att köpa en av hans kjolar som jag såg i Lausanne hösten 1994 och några månader senare i Stockholm. Jag hade helt enkelt inte råd eftersom jag var arbetslös, men jag har ofta tänkt på den. Det är väl så att man ångrar mer det man inte gjort än det man gjort.
3 kommentarer:
Sälj allt ditt "what not to wear" i en secondhandbutik så kanske du får ihop till en liten presentcheck i alla fall.
Tänker själv ta en sväng förbi Second Hand Rose på andra sidan Hornsgatan för att omvandla några felköp till tapeter eller något annat inredningsrelaterat.
Ja, någon liten krona bör jag väl kunna få ut av det. Bra idé!
"trivsamt oanständiga" = lovely beskrivning!
Skicka en kommentar