Även jag har för en gångs skull julpyntat. Antalet prylar som kan kvalificeras som julpynt är väldigt få i mitt hem. Antalet prylar som överhuvudtaget kan kvalificeras som pynt är väldigt få hos mig. Jag gillar inte begreppet "pynt", det får mig att rysa ända in i min minimalistiska märg. När det gäller julsaker har jag en adventsljusstake, en snöbollslykta som bara brukar få komma fram till jul, en röd Kivi-ljusslykta från Iittala (som jag i och för sig brukar ha framme året runt), och i år har jag slagit på stort och köpt en ljusslinga som jag har i ett vardagsrumsfönster. Den kommer nog att få bo kvar i det fönstret även efter jul, jag har saknat belysning där och ljusslingan är hyfsat neutral och inte hysteriskt julig. Och så har jag förstås min julbonad, som jag fick av min moster när jag var barn. Den är jättesöt, tycker jag.
Lite närmare jul kanske jag även plockar fram den stora halmbocken. Den fick jag av mormor efter min allra första jul när jag var lite drygt 9 månader gammal. Jag har fått berättat för mig att vi firade julen hos mormor och morfar och att jag förälskade mig så fullständigt i denna halmbock att jag var helt otröstlig när vi skulle åka hem. Därför fick jag den. Den är rätt så luggsliten, bland annat har den sedan länge inget skägg (tror att det var jag som ryckte bort det), men den har definitivt en viss charm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar