Homestaging/homestyling är en företeelse som jag är något kluven inför. Å ena sidan så gör ju jag motsvarande när jag ska ge mig ut på stan. Jag försöker snygga till mig så gott det går, dölja det som inte är så bra och framhäva mina bästa sidor. Å andra sidan så ogillar jag att bli lurad. Men enligt min erfarenhet så har väldigt många människor svårt att se en bostads potential om den är helt galet inredd eller om färgerna är "fel", så på det hela taget lutar jag dock åt att det är en god idé med homestyling. Ända tills i söndags.
I söndags såg jag reprisen av det nya programmet Homestyling på Kanal5. Trots att jag hade svurit på att sitta klistrad vid min tv så missade jag premiären i onsdags. Jo, jag erkänner - jag missbrukar både inredningstidningar och inredningsprogram. Och böcker om inredning. Hur som helst: jag blev förskräckt. Det var det mest klåparaktiga lurendrejeri jag sett på bra länge.
Man slarvmålar väggarna så att tapeten bubblar sig och tapetskarvarna kryllar sig, man struntar fullständigt i en så enkel sak som att tvätta lister och sånt ordentligt (tro mig, i Stockholm märks det ganska snabbt om snickerierna är otvättade), rent allmänt så är det slafsigt och hafsigt gjort. Ingenting som överlever två veckors boende i lägenheten. Det blev inte ens ett särskilt snyggt eller charmigt slutresultat heller, den enda egentligen snygga grejen var köksbordet och stolarna (Arne Jacobsens äggformade lilla bord och snygga stolar, lade dock inte märke till om det var Myran eller Sjuan). Bedrövligt, helt enkelt. Och inredarna var inte direkt förtroendeingivande. Nåja, jag ska väl ge dem en chans igen, nästa avsnitt är i morgon.
Jag blev tack och lov lite gladare av Äntligen hemma idag. Även om jag verkligen tycker att Timell är påfrestande som få, så gör han och Lulu Carter en mycket bättre insats. Det de gör verkar genomtänkt och - faktiskt - välarbetat. Vilket inte säger lite när det gäller Timell, enligt min erfarenhet. De får mig att åter igen se homestyling som något som faktiskt kan vara vettigt.
Men snälla... kan ingen stajla stylisten? Lulu Carter är ju en snygg kvinna, men hennes sminkning - särskilt läppstiftet, ljusvitrosa mot solariesolbränna *iiiih* - är verkligen inte det snyggaste jag sett.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar